Idag, den 27:e mars är det en speciell dag. Idag är det exakt 1 år sedan vi fick reda på att vi skulle bli föräldrar :) Inte visste vi då att det var just lilla Zacharias som skulle komma till oss ♥ Kom ihåg den dagen ganska så väl. Jag hade under en längre tid trott att jag var gravid, men efter flera tester som inte hade gett utslag var jag väldigt skeptisk till att göra ytterligare ett. Ville inte bli besviken igen :( Den helgen hade vi haft examensfirande för mig, jag och Sebastian hade även varit hemma hos Micke och Matilda, ätit middag och haft spelkväll. Söndag morgon bestämde jag mig för att göra ett graviditetstest. Tog en stund innan jag vågade gå på toaletten :P Strecket på stickan kom fram nästan direkt, jag minns inte riktigt vad jag tänkte där och då. Blev nog ganska chockad, hade ju förväntat mig att bli besviken ännu en gång. Stirrade på testet ett tag innan jag gick ut till köket och visade Sebastian :) Lyckan var enorm! Sen kom frågan, hur långt gången kunde jag vara?! Vi trodde att BF skulle bli i slutet på oktober, men det visade sig att vi låg en hel månad före :P Vår lilla kille var betydligt "mindre" ;) Efter ett ultraljud konstaterades det att vi var i vecka 9 då vi trodde att vi var i vecka 13 :) Det som fanns i magen då var bara en liten böna med ett tickande hjärta :) Älskad från första stund! ♥

Det är helt otroligt hur det efter 9 månader kan komma ut något så perfekt, något så efterlängtat och älskat! Vår lilla kille! Så underbar, så fin! ♥ Inte hade jag kunnat ana hur det skulle kännas att vara mamma, alla de känslor som finns för ens barn. Det går inte beskriva! Älskar honom så hjärtat gör ont. Innan jag blev gravid hade jag inte en tanke på hur det skulle kännas att ha barn, att vara mamma. Under graviditeten började oron att komma. Man tog dag för dag, man ville ju inte att nått skulle gå snett! Tanken var rent ut sagt skrämmande :/ Nu när han finns här hos oss oroar jag mig fortfarande. Fullt naturligt antar jag :) En mammas kärlek till ens barn är större än något annat. En känsla man inte förstår förrän man själv har blivit mamma.